fredag 31 oktober 2014

Tjohoo alla 3 äggen befruktades

Underbara Maria från Falun ringde precis kl 10 så jag slapp sitta vid telefonen och vänta! All tre äggen hade befruktats och de tyckte att det såg så bra ut att de vill odla till tisdag för att få fram guldägget. Känns lite nervöst när det bara är 3 stycken om om läkarna tror på det så hoppas jag de har rätt. Om inget skulle överleva så skulle de ju med största sannolikhet inte ha gjort det i livmodern heller. Jag kommer att få Intralipid dropp denna gång också som extra hjälp. Det känns bra, då har vi gjort allt vi kan. Samtidigt är det läskigt för om det inte funkar så finns inte så mycket mer att göra. Då är det bara köra på och hoppas att det där guldägget ska dyka upp snart!

Mår mycket bättre idag, har inte ont alls. Har en lugn dag hemma, jobbar lite och så slöar jag på soffan, himla härligt :)

Hoppas att jag är ruvare snart igen även om jag tycker det är fruktansvärt jobbigt. Undrar hur det är med blödning när det är ett ET, känns ju som att inget i mitt fall är normalt så har ingen aning om den kommer komma innan testdag eller inte. Ska i alla fall försöka att inte tjuvtesta denna gång. Det blir på något sätt bara mer påfrestande. Kommer ha testdag på en måndag om jag räknat rätt. Testar nog på söndagen så att jag kan göra det i lugn och ro och bearbeta resultatet hemma. 

torsdag 30 oktober 2014

Äggplock

Klockan 04.30 i morse satte vi oss i bilen och åkte till Falun. Jag har sovit dåligt i natt och har så himla ont i höfterna och högra sidan av ryggen. Det blev inte bättre av 3 timmar i bilen, hade jätteont när vi kom fram. Vi fick ett rum och jag fick en infart ganska snabbt och J fick göra sitt. Vi fick doktor Samir denna gång, hon är väldigt trevlig. Hon frågade hur jag mådde och sa hon var väldigt förvånad över hur mina äggstockar reagerat. Hon hade tom ringt Claes i måndags när hon fick hans fax och undrat om han skämtade. Hon började med att göra ett ultraljud och jag fick morfin då jag var så öm. Det fanns en del vätska och en av blåsorna var väldigt stor. Totalt lyckades hon tömma 5 blåsor på högra sidan. På den vänstra fanns det en som var mellanstor men vi lät den vara då det blev 3 ägg från högra sidan. Det gjorde väldigt ont denna gång, jag minns inte att det var så förra gången. Vet att det gjorde otroligt ont av ultraljudsstaven men kommer inte ihåg att själva sticket gjorde så ont. Jag fick i alla fall ligga med en värmekudde efteråt och jag somnade en stund. Sköterskan är så himla go och höll koll på hur det var. Jag fick lämna blodprov och så fick jag recept på Progynon. Ska ta det och lutinus för att hjälpa slemhinnan på traven nu. I vissa fall får man Ovitrelle nu men de vågar inte ge det till mig utan vi får hoppas att Progynon ska göra susen. De ringde nu på eftermiddagen och blodprovet såg i alla fall bra ut. Jag har rejält ont och får ta alvedon för att hålla det någorlunda okej. I morgon mellan 10-12 ska de ringa och berätta om något av äggen blev befruktat, om så är fallet får vi åka tillbaka på lördag. Om 2 ägg befruktats så kommer vi förmodligen få tillbaka dem.

Jag ringde till Anna-Lena på vägen hem som förklarade det här med slemhinnan och Prognynon. Hon sa att jag helt omöjligt ska kunna bli överstimulerad nu, även om jag blir gravid. Vi får väl se, det skulle ju vara omöjligt att visa tecken på överstimulering med så få blåsor också. Jag hoppas ju självklart att det inte blir så, men om det är priset jag får betala för att bli gravid så är jag beredd att ta det.

Nu har vi sovit en stund och ska snart åka och hämta vårt lilla troll hos mormor. Längtar längtar....

tisdag 28 oktober 2014

Sprutdag 9

Nu är sista sprutorna tagna för denna gång. Orgalutran och Suprefact, båda svider som satan och är inte roliga. Fick åka runt halva Stockholm för att få tag på Suprefact dessutom. Var hos Claes och hämtade nålar och spruta på morgonen och började gråta när Anna-Lena frågade hur jag mådde. Jag kan inte hjälpa att det känns så hopplöst. Hon sa att det inte är det och att det blir bebisar även på 7:e IFV:en och att jag ska tänka på det härliga lilla liv vi har hemma. Det gör jag ju, men det gör inte längtan mindre. Jag frågade även om att få tillbaka 2 embryon och vad hon trodde. Hon sa att det var möjligt att det blir så och att vi måste diskutera hur vi vill göra. Hon sa att det är positivt då det lite sämre embryot kan hjälpa det andra att fastna och så blir det en bebis. Det kan också bli inga bebisar eller så kan det bli två. Hon tyckte att vi klarar av två i så fall :) Jag tror att jag aldrig kommer sluta undra om vi bara sätter tillbaka ett så blir det inget, kommer nog alltid att ångra det så får vi chansen så blir det två embryon. Om vi nu ens får två embryon, det kanske inte blir något alls.

Tydligen så kan man också börja en ny stimulering på en blödning från ett ET. Jag ska ta upp det med Falun. I så fall skulle vi hinna med ett till innan jul, sen får det bli paus till mars då Claes och Anna-Lena har stängt mitten av januari till mitten av mars.

Googlade Suprefact (man ska ju aldrig göra sådant) och läste att när man tar detta som ägglossningshormon så får man inte göra ET enligt vissa kliniker då det tar död på slemhinnan. Vet inte vad jag ska tro. Varken Claes eller Falun har sagt något om detta utan att vi kommer på tillbaka embryo i helgen om det blir något. Det står också att man absolut inte kan bli överstimulerad om man tar Suprefact. Blir ju spännande, eftersom man inte heller ska kunna visa tecken på överstimulering med bara två blåsor och det gör jag. Jag har så mycket frågor som jag vill få svar på, hoppas att de har tid på torsdag.

Fick också veta att varje stimulering kostar 6000 kr hos Claes, det innebär att tre stimuleringar blir yttrligare 18 000 kr, 60 000 kr totalt. Gah, så sjukt mycket pengar. Tycker att Claes kostnad är jäkligt saftig då jag denna gång endast varit där en gång och gjort ett VUL.


måndag 27 oktober 2014

VUL, sprutdag 8

Dagens VUL gick väl sådär. Jag känner ju av äggstockarna ordentligt och var helt säker på att det var massa blåsor men så var inte fallet. Endast 2 stycken på den högra sidan hade mognat och de var väldigt mogna, mycket större än vad de borde vara på sprutdag 8. På den vänstra sidan hade det inte hänt något alls. Jag hade även en del vätska i buken som inte ska vara där vilket är jättekonstigt då det typ är omöjligt att bli överstimulerad med bara 2 ägg men något är det som inte riktigt stämmer. Claes visste inte riktigt vad han skulle göra eller säga utan behövde diskutera med Falun om hur vi skulle gå vidare. De ringde på eftermiddagen och hade beslutat att det blir äggplock på torsdag för att de 2 som finns är stora och fina. De vågar inte ge mig Ovitrelle utan jag ska få en annan ägglossningsspruta i morgon. Ska fortsätta med Orgalutan i 2 dagar till också men inget mer Gonal-f.
Jag känner mig ganska nedstämd och ledsen. Hade ju förväntat mig en massa ägg och så blir det så här. Jag vet att det bara krävs ett guldägg men nu känns ju chanserna jättesmå, tänk om inget blir befruktat. Blir inga blastocyster i alla fall. Om vi får tillbaka något blir det på lördag eller söndag. Undrar om vi får tillbaka 2 om båda ser halvbra ut. Vet inte ens om vi vill det, eller jo på ett sätt, men jag vet inte om vi vill riskera att få tvillingar, samtidigt så får vi ju hellre det än inget och det är klart att vi skulle klara av det. Men det finns ju risker också. Jag ska fråga Anna-Lena i morgon vad hon tror om den möjligheten. Måste åka dit och hämta spruta och kanyl och betala 6 500 kr. Jag jobbar hemma tisdag och onsdag denna vecka sen sjukanmäler jag mig. Orkar inte vara på jobbet, är dessutom rätt öm. Måste dricka massa vatten och sportdryck och äta mycket salt för att återställa det som buken tar från blodet. Är ju helt galet att det ska bli så här. Varför är jag så känslig för hormonerna. Usch, allt känns så himla hopplöst!

En himla rolig grej hände igår i alla fall. Jag och en annan bloggtjej som jag följde under hennes graviditet kom fram till att vi bor i samma port. De har en son som är 2 månader yngre än L och försöker också få syskon. Hur liten är världen :)


lördag 25 oktober 2014

Sprutdag 6

Ikväll tar jag den 6:e Gonal-F sprutan och även den första Orgalutransprutan. Tiden går rätt fort faktiskt. Förhoppningvis har vi plockat ut äggen till nästa helg. Jag börjar känna av äggstockarna nu, när jag böjer benen så känner jag dem. I natt har jag kissat som en galning, undrar om det är ett tecken på överstimulering, har ingen aning, borde verkligen inte ha blivit det. Ska bli spännande med VUL och blodprover på måndag. Hoppas att det händer något så att jag inte behöver spruta längre än nödvändigt. Magen är som en liten nåldyna men det vara de första två sticken som gav blåmärken i alla fall. Ser inte fram mot den nya sprutan ikväll, tror den nålen är tjockare.

Ikväll ska vi till min pappa och hans fru och äta massa goda skaldjur med min bror + familj och min farbror med familj. Ska bli så gott och mysigt. I morgon ska vi ta tag i Ls nattningar, nu ar vi tröttnat på att behöva ligga med henne i upp till en timme varje kväll. Nu får hon lära sig att somna själv igen. Räknar med en jobbig vecka men det är värt det!

Vet inte alls hur jag känner inför detta försök, är än så länge väldigt avtrubbad, har nog inga stora förhoppningar egentligen. Varför ska det funka nu helt plötsligt. Känns så skönt att vi har köpt ett 3-pack så att stressen inte är lika stor. Tydligen kan vi också byta ut en stimulering mot 2 FET, kan ju vara ett alternativ om vi får många fina embryon. Jag försöker att inte tänka och analysera så mycket utan ta det som det kommer. Haha, de som känner mig vet ju att det är omöjligt. Blir ju i alla fall paus efter detta, om det blir till januari eller mars får vi se. Vet inte vad jag vill helt enkelt.

onsdag 22 oktober 2014

Sprutdag 3

I måndags tog jag första sprutan så nu är vi igång igen. Känner mig förväntansfull och nervös. Har ju ingen aning om hur detta kommer gå. Jag får i alla fall den lägsta dosen som går att ge och det kan resultera i att det inte har hänt så mycket på måndag vid första blodprovet och ultraljudet, i så fall så höjer man dosen. Det är dock lättare att göra så än att sänka den. Jag hoppas att det kommer bli bra och att vi ut ett stort antal ägg precis som förra gången. Min mage är redan blå efter bara 2 sprutor så den kommer väl se rolig ut om någon vecka när jag dessutom börjat med 2 sprutor per dag. Det går i alla fall bra att sätta sprutan som är väldigt tunn och enkel att hantera. Jag fortsätter även att äta Prednisolon enligt rekommendation från Claes för att hålla immunförsvaret nere. Jag är så sjukt trött hela tiden. Vet inte om det beror på att jag inte tränar som förr, medicinerna, hösten eller något annat. Är dock jäkligt jobbigt då jag ibland har svårt att hänga med på jobbet. Idag har jag suttit hemma och pluggat och jag kan knappt hålla mig vaken. Inte kul. Tror jag ska köpa D-vitamin och kanske äta järntabletter ett tag för att se om det kan hjälpa. Jag försöker även tänka lite mer på kosten och undvika alltför mycket socker då jag känner mig så pluffsig just nu. Vill så himla gärna träna ordentligt igen men vågar inte nu när äggstockarna kommer växa massor. Ska försöka promenera lite dock och göra lättare övningar här hemma. Vi har i alla fall köpt ett 3-pack nu så denna månaden ska vi ut med 57 000 kr på IVF, 13 000 från förra FET och 44 000 för nya stimuleringar. Pratade med Falun igår och jag känner återigen att jag är så glad att vi går där även om det är lite krångligt med resorna. Det här bli i alla fall sista försöket i år, sedan stänger de för julen och jag måste vänta in en mens i alla fall. Sen får vi se hur vi gör efter jul. Om vi tar en längre paus till mars när vi är tillbaka från Thailand eller om vi gör ett försök i januari. Vi hoppas ju att detta ska bli det sista försöket men jag vågar inte tro det. Inser att detta kan ta tid och försöker ställa in mig på det. Är helt sjukt hur jag längtar efter att vara gravid igen och att få bli mamma igen!

söndag 19 oktober 2014

Ruvardag 11 och nya tag

På fredagen ringde från Falun då jag mejlat dem massa frågor om nytt IVF och 3-pack. Fick bra besked där och vi kan välja lite själva hur vi vill använda försöken. Antingen 3 färskförsök på raken eller så kan vi byta ut färskförsök mot FET. Vi får göra som vi vill men 4 insättningar ingår och max 3 stimuleringar som leder in återföring. Jag passade på att fråga om sprutstart mm och de blev lite fundersamma på att Claes sagt att jag skulle ringa på tisdag eftersom jag börjat blöda redan nu. De ville att jag skulle få tag på honom för eventuellt behövde jag börja spruta i helgen. Jag ringde och mejlade dem men fick inget svart så bestämde mig för att åka dit. De hade stängt. Ringde Falun i lite panik och de kom fram till att om blödningen kommer igång ordentligt i helgen så kan de lösa det med att jag får göra ett VUL på måndagen och börja spruta då. Som tur var kom det inte mycket blod alls på lördagen och på söndag förmiddag så ringde faktiskt Anna-Lena då hon sett mitt mejl. Idag har blödningen kommit igång igång så det räknas som första dagen så i morgon kväll ska jag ta första Gonal-F dosen. De skickade ett schema och Claes skickade recept så jag har hämtat ut dem nu. Ska få hem remisser och så måste J ta om infektionsproverna. På lördag ska jag börja med Orgalutran också, det är bromssprutan. Blir väldigt mycket sprutor denna gång men känns bra med korta metoden ändå. Nästa måndag blir första blodprovet och VUL. Jag ska fortsätta med Prednisol men sluta med Trombyl nu. Blir äggplock om 11-14 dagar förhoppningsvis. Är väldigt nervös över stimuleringen, så orolig för överstimulering och att vi kanske måste avbryta. Tänk om det inte blir några bra ägg, tänk om inga blir befruktade eller om bara något blir det. Känns skönt att komma igång med en gång dock. Gissar att vi bara hinner med ett försöka innan jul och det kanske är skönt att ha en liten paus då.

Igår hade vi inflyttningsfest, det var väldigt trevligt och jag bestämde mig även för att dricka lite drinkar. Blöder ju och testade negativt igår igen så kändes som att det var okej. Nu blir det ju inget på ett tag igen medan jag sprutar och ruvar. Blir ju ingen träning heller och den saknar jag verkligen men vågar inte nu när vi ska stimulera. Är sjukt rädd för att äggstockarna ska vrida sig.

Snälla snälla snälla låt detta funka nu!

torsdag 16 oktober 2014

Ruvardag 8 och tårar

Fan, det har känts så himla bra denna gången och jag trodde verkligen att det hade funkat. Jag har haft lite ont i brösten, molande värk i livmodern, är sjukt trött och ganska yr samt att magen krånglar lite. MEN, så ikväll kommer det blod och jag tog ett test som var negativt. Jag vet att det kan vara för tidigt och jag vet att man kan blöda men jag tror inte på det. Det är ju samma dag som förra gången så varför ska det vara annorlunda denna gång.

Vi kommer att börja med ny stimulering med en gång nästa vecka. Jag kommer få göra korta programmet med 112,5 enheter Gonal-F. Vi har inte pratat så mycket om det men jag är så nervös nu. Jag tror det är samma dos som förra gången och då blev jag ju överstimulerad innan äggplock. Vad händer om det blir så igen, får jag inte göra ett ET då. Jag tror att det är svårt att ge lägre dos och få till en bra stimulering.

Jag är totalt livrädd just nu, tänk om L är det vi får. Tänk om det aldrig blir ett till barn. Ska jag aldrig få vara gravid igen, aldrig få hålla mitt nyfödda barn igen. Det gör så ont i mig att jag inte vet hur jag ska hålla ihop allt. Längtan efter ett till barn är lika stark som längtan efter ett första barn. Jag trodde inte att det skulle vara så men smärtan är lika stor och längtan på något sätt ännu större nu när jag vet vad det innebär att bli mamma. Jag vill så otroligt mycket få uppleva det igen. Vi är inte redo att ge upp men en del av mig undrar om det någonsin kommer funka. Borde vi lägga energin på L och pengarna på något annat eller gör vi rätt och spenderar minst 70 000 kronor på något vi inte vet kommer hända. När sätter man stopp, hur blir man tillfreds med att det aldrig kommer att barn till.
Kommer det någonsin att bli bra?

söndag 12 oktober 2014

Ruvardag 4

Jag vågar knappt skriva det eller säga det ut i luften men jag fick en sån stark känsla igår att embryot har fäst. Inte för att jag graviditetstecken men för att jag känner mig så lugn i kroppen. Livmodern spänner och drar som mensvärk och ibland känns det i ryggen. Jag har fått ont i halsen vilket jag hoppas är ett tecken på att immunförsvaret är lågt. Idag har det pirrat lite i mina bröst, men det vet jag inte var det betyder. Magen är inte alls lika svullen som förra gången vilket är väldigt skönt. Kände aldrig av något i brösten när jag väntade L. Det är så himla tidigt än och i morse när jag vaknade kände jag mig tom igen men så under dagen så har den lugna känslan landat igen. Jag kommer se tillbaka på denna text om det misslyckas och tycka att jag är pantat för man kan inte veta, men känslan finns ändå där. Jag ska tillåta mig att njuta av känslan för oavsett hur jag tänker och känner så kommer slaget bli lika hårt när blödningen kommer och testet är negativt.

Har en ganska fullspäckad vecka på jobbet och en del efter jobbet också denna vecka så hoppas att den kommer försvinna fort och utan att jag hinner tänka för mycket. Bävar dock för fredag, det var då blodet började förra gången. Får låta bli att gå på toa hela dagen på jobbet så jag slipper bryta ihop där. På lördag ska vi ha inflyttningsfest vilket ska bli så kul. Blir ju dock utan alkohol för mig vilket inte gör något om det är för att jag är gravid men tråkigt om det inte är så. Men men, kan inte göra något åt det!

fredag 10 oktober 2014

Ruvardag 2

Igår så hade jag lite mensvärk till och från och så högg det till vid livmodern ett par gånger. Jag hade fruktansvärd huvudvärk hela dagen igen, gissar att det är lutinus. Är hemma själv med L och hon är väldigt hostig. Det resulterade i att jag inte somnade förrän framåt 02.00 i natt. Hon har hostat och haft sig och jag har varit rastlös i kroppen och väldigt varm om benen och fötterna. Påminner lite om känslan efter kortisonsprutorna när L höll på att komma i vecka 30. Men inte alls lika starkt som då. Är väl Prednisolon som spökar. Magen är inte alls lika svullen och jobbig som förra gången, tycker inte att den är svullen alls faktiskt. Idag har jag känt av lite mensvärk  men inget annat. Är hemma och vabbar idag, L sover nu sedan 2,5 timme. Jag sov med henne första timmen vilket var väldigt skönt. Vi ska nog ta oss ut i solen en stund sen när hon vaknar. Hon är hostig och snoret flyger en halvmeter när hon nyser men ingen feber så en kortis ner på gården i eftermiddag.

Jag har mejlat hemläkaren idag och bett honom börja fundera på nästa stimulering. Är inställd på att detta inte har funkat. Försöker att inte tänka så mycket men vill planera framåt. Slaget kommer att bli hårt oavsett hur jag försöker tänka. Är i alla fall glad att jag inte påverkas lika mycket i kroppen ännu som jag gjorde förra gången. Denna väntan, gissar att det kommer vara mycket värre om en vecka. Det var då jag började småblöda förra gången. Om jag tar mig igenom fredagen utan blod så kommer hoppet stiga och då blir fallet ännu större. Men jag ska försöka hålla mig från att tjuvtesta för tidigt. Kanske gör det nästa lördag, vi får se.

Nu ska jag njuta av en härlig helg med min snoriga unge :)

onsdag 8 oktober 2014

Ruvare

Klockan tio satte vi oss i bilen i ett ösregn och började köra mot Falun. Jag stirrade konstant på telefonen och bad den att inte ringa för i så fall hade embryot inte klarat upptiningen. När klockan slog 12 och jag visste att det hade överlevt så satt vi på McDonalds i Gävle och tårarna började rinna ner för mina kinder. Jag hade nog inte ens själv förstått vilken anspänning det hade varit. Vi körde vidare mot Falun och var där ganska tidigt. Satt i väntrummet och läste en stund och så fick jag infarten till droppet som jag skulle få sedan. Vi fick en annan läkare idag, Samira. Hon var väldig trevlig och förklarade varför de ville testa med droppet. Hon försökte uppmuntra mig att tänka positivt och att inte stressa. Även om detta inte funkar så har vi alla odds med oss och vi är fortfarande unga och allt ser bra ut. Jag vet inte om det hjälper för jag pendlar så mellan hopp och förtvivlan hela tiden. Tydligen är det så i alla fall att vissa kvinnor får en form av infektion i livmodern efter en graviditet och detta gör att den sedan stöter ut embryot. Jag hängde inte med på om detta hände bara vid IVF graviditeter eller vid vanliga också. Man har i alla fall sett väldigt bra resultat med detta dropp. Det används vid stora operationer och vid transplantationer och det är efter att ha sett effekterna vid transplantationer som man började att testa det vidare och sen använda vid IFV och även för kvinnor som får upprepade missfall. Jag hoppas och ber att det ska funka för oss. Utöver droppet så ska jag denna gång även ta Prendisolon och Trombyl samt Lutinus som jag även fick förra gången. Jag tog en lutinus direkt efter droppet och redan i bilen på väg hem började magen svullna. Det är helt galet och obehagligt.

Vi pratade lite om framtiden då jag vill ha en plan B, jag kan inte slappna av annars. Läkaren tyckte vi skulle prata med hemläkaren och be honom börja fundera på medicinering vid ett nytt IFV, då jag blev överstimulerad på väldigt små mängder hormoner förra gången så kan det bli lite krångligare att få till det så att det blir bra denna gång utan att jag överstimuleras. Jag ska ringa dem nästa vecka tänkte jag. Vi kommer att kunna starta vid en eventuell blödning om 2 veckor vilket känns skönt. Jag vill bara köra på nu. Vi kommer att få köpa ett 3-pack också vilket känns bra, mindre stress så!

Nu ska jag ta det väldigt lugnt i några dagar och bara mysa med underbara L medan maken är iväg på konferens.

tisdag 7 oktober 2014

I morgon...

...vid denna tid ruvar jag förhoppningsvis på en perfekt liten blastocyst. Är så sjukt nervös att den inte ska överleva upptiningen men jag ju samtidigt att chanserna är väldigt höga men man kan aldrig veta innan. Så otroligt jobbigt. Jag lägger också sjukt stort hopp till droppet och hoppas verkligen att det ska göra susen denna gång. Jag vill så gärna bli gravid nu, vill ha en liten bebis till nästa sommar. Vill att L ska få ett syskon, vill åka till Thailand en hel vinter igen. Åh jag vill detta så mycket! Snälla låt det gå vägen denna gång. Jag ska glatt må illa i 20 veckor, ha konstanta sammandragningar och bli sjukskriven i v 30 om jag bara får bli gravid igen. (inser att jag kommer ångra i alla fall illamåendebiten sen men jag tar mig igenom den). Snälla snälla snälla!

fredag 3 oktober 2014

Intralipid dropp

På förmiddagen idag så ringde de från Falun och sa att de hade diskuterat vårt FET igår och läkaren tyckte att vi skulle prova med Intralipid dropp. Jag har ju läst lite om detta på andra bloggar och de jag följer har faktiskt lyckats när de fått detta. Det ska bryta ner immunförsvaret som tydligen kan vara boven när tillsynes perfekta embryon inte fäster i vad som ser ut som en perfekt livmoder. Jag trodde att man kanske behövde ha försökt mer för att få detta eller att man hade andra problem. Men läkaren tycker absolut att vi ska prova. Jag kommer att få dropp i 2 timmar efter återföringen på onsdag och om det blir en graviditet så kommer jag får det 1-2 gånger till sen. Det kostar 2 000 kronor per gång, men med tanke på att detta är vårt sista embryo och det sedan kommer kosta åtskilligt mer att göra en helt ny IVF så är 2 000 kronor inga pengar. Om jag blir gravid så kommer jag kunna få droppet i Stockholm nästa gång vilket ju är ett plus i alla fall. Är väldigt spänd och förväntansfull nu. Känns så himla skönt att de försöker med något annat och hitta nya vägar för att vi ska lyckas. Har ingen aning om jag kommer få ta andra mediciner också, vissa får tydligen ta fragmin-sprutor också men jag vet inte. Hatar dem sprutorna men kommer självklart ta dem med glädje om det funkar! Fem dagar kvar nu, sen är jag ruvare igen :)

I morgon ska mamma och jag till Underbara barnmässan och Hem och Villa mässan och kolla runt lite. Alltid kul att kolla på barngrejer och se vad som finns.

torsdag 2 oktober 2014

Ägglossning och nu är det snart dax igen!

Fick omslag på ägglossningstestet i morse så pratade med Falun idag. Kl 14.00 på onsdag ska vi dit. Så himla nervös att embryot inte ska klara upptiningen, men chanserna är stora så får ha hoppet kvar.
Ikväll har jag haft så sjukt ont igen, alvedon, ipren och värmekudde är det enda som lindrar. Om jag har förstått det rätt så spricker mina blåsor och det kommer ut vätska som gör att det gör så ont. Helt vidrigt är det och magen börjar bli rejält uppsvälld igen. Har unnat mig lite lösa fina blusar och tröjor som jag kan dölja pluffset i nu och förhoppningsvis en växande bebismage snart :)